lördag, mars 28, 2009

Tempura

Tempura är en maträtt som jag ständigt längtar efter sedan jag reste runt i Japan på 80-talet.
Jag gör den när andan faller på, och det gjorde den igår.

Nu tycker kanske en del att det här verkar svårt, men det är det inte. Det är lite pill, men faktiskt rätt enkelt och det blir så gott.

Tempura är egentligen en japansk maträtt inspirerad av portugisiska sjömän som besökte Japan på 1500-talet.















Jag brukar ta viltodlade tigerräkor som jag skalar till sista leden men behålla själva stjärten, lökringar, stavar av morötter, små broccoliknippen, champinjoner, sparris, bladpersilja och för första gången igår kväll...skurna bitar av jordärtskocka. Kanon!

Jag vänder alla ingredienser i vetemjöl innan de ska ner i frityrsmeten för att sedan hamna i frityroljan.

Strax innan jag friterar så blandar jag ihop en frityrsmet bestående av 2 äggulor, 450 ml isvatten (smeten blir bättre ju kallare vattnet är) och 200 gr mjöl som jag rör ihop rätt slarvigt. Det gör alltså ingenting om det blir klumpar av mjöl i smeten, snarare tvärtom. Smeten ska blandas hafsigt för att det ska bli bra resultat.

Till såsen så river jag rättika, eller små rädisor och kramar ur vätskan.

Ja, sen håller jag i en ände av varje sak jag doppar i smeten, och så i med dem i frityrbadet, 170°.
Doppa och fritera i omgångar. 2-3 minuter brukar räcka. Ta inte för mycket åt gången, för då klibbar allt ihop i en enda stor tempurakaka och temperaturen på oljan sänks för mycket.

Se alltid till att ha ett lock i närheten som täcker frityrpannan om olyckan skulle vara framme.
Har man som vi en termostatreglerad frityrpanna så är det lugnt, men förr så friterade jag alltid i en vanlig kastrull och då får man vara uppmärksam så att oljan inte blir för het.

Lägg upp på hushållspapper och låt droppa av en smula.

Servera sedan de frityrkokta bitarna tillsammans med ris och låt bitarna först passera en dippskål med tempurasåsen, tillsatt med rättika-rivet innan de hamnar i risskålen.

Tempurasås: Jag handlar en liten flaska på Söderhallarna i Stockholm, i den asiatiska affären på nedre botten, och den vätskan späder jag med en halv del vatten.

Har man inte tillgång till någon bra affär med asiatiska produkter kan man göra en egen variant genom att blanda:

1 del dashi buljong. Dashi är en japansk fiskbuljong, och brukar finnas i de flesta välsorterade butiker.
1/4 del mirin
1/4 del japansk soja

Häll mirin i en kastrull och värm. Tillsätt den japanska sojan och dashibuljongen. Koka upp och låt svalna.

Hmmm, det där var återigen saker som kanske inte är så lätta att få tag på ute i landsorten. Jag kan tänka mig att blanda japansk soja som finns i varenda livsmedelsaffär, med lite vitt vin och en nypa socker. Det funkar säkert som alternativ.

Det ser antagligen hemskt komplicerat ut, men jag lovar att det ger utdelning att prova på...och som någon radiopräst brukade säga på 80-talet " vem har sagt att det ska vara enkelt?"

Vi svenskar har inga traditioner att fritera mat, och många tror säkert att det är obeskrivligt fett.
Om man friterar med rätt temperatur på oljan, så tror jag att det bildas ett skyddshölje som stänger ute fettet. Har man för låg temperatur blir maten som rena tvättsvamparna, suger åt sig mängder av fett.

Frityrpannan som vi har kostar under 600 kr och är verkligen bra och lättjobbad. Det är verkligen så bekvämt med termostaten.

48 kommentarer:

Eva H-höjden sa...

Jag vet hur det smakar! Ahhhh ge mig....!!!!

Emma R sa...

Det där lät/ser ju inte allt gott ut... VILL HA!!!
själv har vi det TOTALT ekande tomt i alla matrelaterade skåp. Handling sker Imorgon Pronto! Särskilt efter vår utsökta middag som bestod av bullens pilsnerkorv och färdigmos av fabrikat eldorado...
Christina, du gör verkligen kullinarisk (stavs det så?) mat! Det är ju helt klart frestande all denna goda mat du skriver om!!! och inspirerande! sov gott mvh Emma R

Anita sa...

Hmmm... du har ju lika mycket tålamod som din man, ju!!:)

Men det ser onekligen gott ut!

Monet sa...

Hjälp så gott det där såg ut. Vet också hur det smakar - japansk mat är urgod! Såg du kanon-sushin vi åt i Luxembourg?

Just nu verkar vi matblogga flera stycken? Men det är ju en viktig del av livet!

Christina sa...

Eva H-höjden: Kom hit då :)

Emma: Fast det är något visst med Bullens pilsnerkorv ;)

Kul att du tycker det, jag älskar att laga mat. Att få vara kreativ och sen äta upp alltihop.
Det är skönt som omväxling till mitt jobb.

smulan: När det gäller mat har jag världens tålamod, aldrig annars ;)
Jag är rätt otålig av mig tyvärr.

Monet: Ja, japansk mat är verkligen fantastiskt god! Och inte blir den sämre av att ofta vara väldigt nyttig.

Jag såg den läckra sushin ni inmundigade i Luxenburg :) Härlig såg den ut!

Jag tycker personligen att det är väldigt roligt att hitta recept hos bloggare, har fått flera nya favoriträtter på det sättet :)

Och din blogg inspirerade till anka med murklor förra helgen :)

Salmi sa...

Men Christina vilken gourmet du är..det ser verkligen smarrigt ut.
Tack för igår.....

Lisette sa...

Hm. Det ser VERKLIGEN jättegott ut! Men jag tror inte att vi har riktigt samma uppfattning om vad som är "enkel" matlagning du och jag:)! Att fritera har jag ärligt talat aldrig vågat mig på. Men när jag ser dina inspirerande bilder kanske, kanske.Du beskriver ju dessutom väldigt pedagogiskt. Och jag håller med både dig och den där prällen, "varför ska det..."
Lunchen i dag var betydligt närmre de där pilsnerkorvarna: närproducerade mycket goda korvar från ett slakteri på Kinnekulle. Kanske något för dig att bli lite nostalgisk över?
+8,2 grader,små solglimtar ett helt jättefält med tussilago i på sydsidan av vägkanten

helen sa...

Hi, hi...Ja, kalla mig obildad eller nå't, för Tempura trodde jag var en typ av bäddmadrass ;-)
Som bara kallas Tempur, visade det sig, när jag kollade upp detta.
Men oj, så smaskigt det såg ut!
Vi brukar göra egna Langos, och då friterar vi bröden i matolja på spisen.
Faktiskt har barnen tjatat om att vi ska skaffa en fritös, kanske det blir så, i alla fall.
Blev klart inspirerad av dina frestande bilder!!
Kram
Helen

Christina sa...

Salmi: Det är smarrigt, men jag gillar svensk husmanskost också :)

Tack själv, det är härligt med ett bastubad då och då. Renar både kropp och själ.

Lisette: Det är faktiskt inte svårt, det svåra är nog att komma över tröskeln och våga börja fritera.
Hoppas att jag får nån som inte har provat att testa.

Åh, det där lät gott, korvar från Kinnekulle! Ja, jag blir faktiskt nostalgisk....västergötland är så vackert!

Tussilago? Här är det fortfarande vitt vitt vitt, men droppar ur hängrännorna i alla fall. Alltid nåt :)

helen: Nä nä, inte är du obildad inte, det är nog inte många som vet vad tempura är! Det hade jag inte vetat heller om jag inte hade rest i Japan.

Så kul att träffa på en som friterar!
Langos har jag aldrig ätit. Det fanns ett stånd på Noramarken, men kön var flera kvarter så vi stod över.
Kan du inte lägga ut ett recept på hur ni gör langos på din blogg?
Jag skulle testa direkt!

Kesu sa...

HILFE! Middagen är i ugnen, jag går in på din blogg och hittar det här. Om du kunde höra knorret från magen ... Det slår Lelle R:s värstingsnarkningar. Gud, så gott det ser ut! Och så proffsigt. Om jag inte sett Gaias nos hade jag trott att biden var från en japansk restaurang.

Jag har bara läst om tempura, aldrig provat. Måste göra det. Säg till om såsflaskan tar slut, så kan jag köpa fler när jag slarvar och slösar runt i Söderhallarna. Vet precis vilken affär du menar. Där var jag senast för två veckor sedan. Postar snabbt och lätt - kanske tillsammans med några tuggben.

Du är så duktig, för du förklarar dina matbilder. Det gillar jag. Och visst är det som du säger: snålvatten föder inspiration att prova nya rätter.

LANGOS! En favorit! Föråt mig nästan på det i Budapests saluhall. Helen: berätta GENAST om hur man gör langos hemma. Är ju bara sååå gott!

Förlåt att jag tog upp så mycket utrymme, men det magen är tom på är hjärnan just nu full av ;)

Tuvstarr sa...

En till som aldrig har friterad, men jag har en ny frityrgryta hemma som väntar på att bli användad. Fungerar frityrsmeten för frukter också, för bananer eller ananas t.ex.?
Och så fint bordet ser ut, då har maten varit en fest för alla sinne!

Tankevågor sa...

Har bara ätit japansk mat på restaurang och jag tycker det är så gott, allt jag prövat.
Det ser jätteproffsigt ut. Superfina bilder! Det är inte lätt att fota mat så det blir snyggt. Men det har du lyckats med.

Elisabet. sa...

Ja, friterat har jag gjort massor med gånger .. anisbröd till jul, t.ex och bläckfisk .., mmmmm, men det där verkar så krångligt .., så det är nog inget för en som vill att det ska gå undan med matlagningen ..-))

Men fylld av beundran är jag!

Linda sa...

Åh det ser så gott ut och jag vet hur förbaskat ont i magen jag får...
:(
Orättvist!

Christina sa...

Kesu: Åh, jag är säker på att du skulle älska tempura! Beställ det nästa gång du går på japansk restaurang!
Så otroligt snällt att erbjuda mig en local dealer som förser mig med tempurasås :)
Det finns en thaiaffär i Örebro, som även har lite japanska varor. Jag tänkte jag skulle ta med mig en tom såsflaska och höra om dom kan ta in den.
Om inte så hör jag garanterat av mig! Tack snälla!

Nu blir jag hopplöst nyfiken på langos. Hoppas Helen ser det här :)

HO HO HELEN!!!! Vi är åtminstone två som vill veta hur man lagar langos hemma!

Tuvstarr: Frityrsmeten till tempura är rätt tunn, tunnare än vanligt.
Jag tror du kan öka på med lite mer mjöl, så ska du nog få en bra smet även till frukter.

londongirl: Bor man så här så finns det inte en japansk restaurang i sikte tyvärr, så det blir till att laga själv.
Åh, så kul att du tyckte bilderna blev bra :)

Elisabet: Friterade anisbröd, det låter både gott och intressant!
Är det ngt du har med dig hemifrån?

Jag har en isländsk vän som friterar några slags vackra spetsbröd till julen. Jag minns att jag blev överraskad att det faktiskt finns fritering i vår nordiska matkultur.

Christina sa...

LindaLotta: Ops, där ramlade du emellan.
Aj då, det är klart att det inte finns så mycket plats kvar i din ståtliga magge ;)

Kesu sa...

Det är så dumt att jag nästan bara beställer sushi på japanska restauranger. Men det ska bli bättring. Här i Stockholm har jag ju liksom ingen ursäkt för att inte prova det. Visst finns det nån buljongkokt historia också. Vet du? Har du provat?


Nu har jag - på mätt mage tack och lov - dreglat över bilderna en gång till. Det ser fortfarande lika läckert ut. Jag säger som Londongirl: du har verkligen lyckats med matbilderna. Det är jättesvårt att plåta med, säger ALLA proffsplåtisar jag jobbat med.

Jag lovar att det inte är några som helst problem för mig att fixa såsflaskor till dig. Direktimport är alltid att föredra framför en massa mellantassar ;) Älskar asiatiska mataffärer. Oftast kommer jag ut med mycket mer än vad jag hade planerat.

Christina sa...

Kesu: Du måste tänka på nationalrätten Sukiyaki,som är gudagott och så mysigt eftersom alla som äter kan sitta och pilla tillsammans i samma gryta mitt på bordet?
Den måste du också pröva, den är verkligen supergod.
Nästa gång jag kommer till Sthlm tänker jag slå till och köpa en sukiyakigryta på Japanska Torget. Förra gången var de slut.
Jag har aldrig lagat det själv, men nu ska det bli av.
Det är verkligen en perfekt bjudrätt.

Älskar också asiatiska affärer. Har du varit nere i den gigantiska källarbutiken vid Skanstull, på Ringvägen? De har en massa roligt bling-bling också :)

Susanne och Pebbels sa...

Låter supersmarrigt! Det där måste jag testa :)

Kesu sa...

Javisst! Så heter den! Tack! Är det japanernas nyttiga motsvarighet till fonduen? På ett ungefär? Att samlas runt maten är alltid härligt. Raclette, fondue, sukiyaki med mera.

Trodde jag hade järnkoll på alla asiater i stan, men tydligen icke. Vilken sida av Ringvägen/Götgatan ligger den?

Sayonara!

Christina sa...

Kesu: Ja, det är en riktig smalvariant :) Det är en platt järngryta som man fyller med buljong, sake och soya (på ett ungefär, jag har som sagt aldrig gjort det eftersom man måste ha den speciella grytan).
Minns du Povel Ramels låt "Sukiyaki"?

Asiaten på Ringvägen är riktigt stor. Den ligger på vänster sida om du kommer från Skanstull och går österut på Ringvägen. Du kan inte missa den för det hänger en gigantisk standar med kinesiska tecken på över ingången.
Ungefär där de gamla Tyresöbussarna gick förr i världen.

Bloggblad sa...

Lätt? enkelt? Hm... mer än 3 ingredienser så blir det krångligt. Fast gott ser det ut!

helen sa...

HO HO, jag hörde ropen skalla!
Som jag skrev till Kesu, har jag länkat till Langoreceptet i mitt senaste inlägg, endast för er ;-)
Så varsågod och titta in!
Kram
Helen

Staffan H sa...

Jag är bortskämd på det här området eftersom min svägerska kommer från Japan. I mitt kylskåp finns just nu en flaska japansk vinäger (anses ha en positiv effekt på hälsan) och en flaska Yakitorisås. Den sistnämnda går tydligen även att använda som marinad.

Anonym sa...

Yes! Det måste vi testa, kanske man kan få användning av fritösen som står i källaren å samlar damm, kanske skulle kolla i Örebro, på någon av suchibarerna om man ev. kan hitta Tempurasås, annars får man be någon av de bekanta man har i stholm att sända en flaska via posten, länge sen man var till saluhallen ;o)Ha det gott!

Lisette sa...

Hej Christina. Eftersom du verkligen har uppmuntrat mig till att hamna i det här beroendet ;) så är du den första, förutom Mian jag vill "komma ut" hos. Jag har endast skapat själva sidan ännu och sett att den- mot all förmodan - faktiskt funkar. Men jag ska ta itu med det reella innehållet också snarast.
Jag är heltänd! Here I come:
http://mammalisette.blogspot.com/

Lisette sa...

IGEN!
Jag är antagligen världens mest korkade person! Det förespeglade mig att jag sände adressen till dig ENDAST. Tänkte inte på att just din sida troligen är en av de största "annonssidorna" eftersom du har så många besökare. Nå så gjort är gjort.

Kesu sa...

Tack Helena! HAr varit inne och kollat. Wohoo! Langos morgon, middag och kväll blir det nu ;)

Och tack Christina för klargörande och vägbeskrivning till ännu an asiat i Stockholm. Kommer absolut att pila dit.

Lisette: Ja, Christinas blogg är nog en av Sveriges bästa bloggannonspelare. Men det gör ju inget. Nu är du igång. Grattis! Får jag gå in och kika? Jag är så nyfiken på Alices mattes blogg. Den kan inte vara annat än rolig och bra.

Christina sa...

Bloggblad: Det är bara att dra ner på ingredienserna. Ta lite räkor och två sorters grönsaker så blir det hanterbart och bra.

helen: Tack snälla, nu blir det till att prova langos på stationen snart!
Förträffligt recept!

Staffan: Lyllos dig som har en japansk svägerska! Åh vad jag blir avundsjuk, dock ej missundsam ;)

Anonym: Ja, damma av fritösen vetja!
Du verkar bo nära Örebro...jag ska snart ta med mig en såsflaska och visa i thaiaffären för att se om dom kan ta hem den. Jag minns inte vad gatan heter som den ligger på, men det är på Väster.
Du kan ju kolla där om ett tag!

Lisette: Visst är det roligare än man kunnat ana att ha en blogg!
Så roligt att du vill "komma ut" här!
Jag har kikat in hos dig och beundrat din kreativitet och det trevliga bloggupplägget!
Ser hur fint ut som helst, och väldigt välkomnande som sagt.

Japp, gjort är gjort ;) Hoppas flera går in och kikar!

Kesu: Nu överdriver du Kesu, många besökare har jag inte;) Du får det att låta som jag vore värsta Blondinbella eller vad hon nu heter för något!

Lisette sa...

Tack båda två Christina och Kesu för er uppmuntran! Men huga vilken prstationsångest jag får...;)
Just nu är det städning på gång- tyvärr!!
Jag kommer igen snarast.

Kesu sa...

Blondinbella - gud förbjude! Jag menade det i den allra positivaste bemärkelse. Bland oss VETTIGA och vänliga bloggare är du Blogmother superior. Jag märkte ju att jag fick många fler besökare när du tipsa om mina Skottlandsbilder. (Tack!) Och så har du så bra ton på din blogg. Jag förstår att Lisette ville komma ut hos dig :)

Lisette: Nu tror jag att du har missuppfattat det hela lite: bloggen är en alldeles förträfflig ursäkt för att slippa städa. Sluta genast sopa och fortsätt blogga. Inte ska du ha prestationsångest. Skriv när du hinner och har lust. Du har ju redan börjat storstilat!

Christina sa...

Lisette: Jag sitter och skrattar när jag läser rappa Kesus kommentar till dig :D
Blogga mer-städa mindre!

Kesu: När jag började blogga så gjorde både Elisabet och Annika reklam för min blogg, så jag fick plötsligt en massa besökare och sen har det bara rullat på.

Jag tycker så mycket om den generösa stämningen som finns hos så många bloggare. Man hjälper varandra :D

Evas blogg sa...

Det ser jättegott ut men jag blir alldeles matt om jag ska köpa ingredienser utanför det vanliga. Min hjärna orkar inte. Men jag skulle gärna äta om jag blev serverad :)

Cicki sa...

Å så gott. Nu blir jag sugen. Det är kanske dags att plocka fram fritösen som stått undanställd sedan vi flyttade hit för två och ett halvt år sedan.....:-)

Lisette sa...

Que? Hur ska jag göra för att lika artigt som du be att få vara "följare" ? Jag har ju bara klampat in och följt och följt som bara den;)Det vill jag gärna fortsätta med. Får jag det?

Christina sa...

Eva: Du får passa på att beställa tempura om du går på japansk restaurang någongång...och bara njuta av att bli serverad :)

Cicki: Det värsta med fritöser är att de tar sån plats :(

Lisette: Nu förstår jag inte riktigt vad du menar, jag vara extremt trögtänkt ibland...
Om det är "följare" du menar - då klickar man i högra kolumnen på "Följ" så vips kommer ens lilla bild med där som en av bloggens sk följare.
Annars är det fritt fram att följa ändå, fattas bara!

Cicki sa...

Precis. Det är därför den stått undanställd. I förra lägenheten hade vi bättre med bänkplats. Dessutom bodde två av bonusbarnen fortfarande kvar hemma så det blev rätt ofta pommes frites då.

Lisette sa...

Det är definitivt jag som vara trögtänkt. Får väl skylla på att allt det här är nytt.
Det är den där lilla knappen, jag hade inte sett den.Verkställer härmed omedelbart.

Kesu sa...

Just precis så. Den generösa stämningen! Håller med! Usch och fy för alla bloggare med adhd och damp och stort uppmärksamhetsbehov som dessutom är elaka. Förstår inte nöjet att läsa såna bloggar. Jag sitter hellere här i den goa bloggvärmen och myser.

Christina sa...

Cicki: Hemgjorda pommes frites är en höjdare :) Syndigt gott ;)

Lisette: Jag var helt förvirrad i början, men man lär sig rätt snabbt :)
Någorlunda i alla fall, en del fattar jag fortfarande inte.

Kesu: Ja, jag gillar verkligen snällhet. Ett sånt föraktat ord när jag var ung.
Det var nästan det fånigaste man kunde vara ;)

Ängla-Tapas sa...

Jösses 40 inlägg före mig! Nu är jag verkligen sen... Allt är redan sagt men - måste du göra så här mot mig precis när jag ska gå och lägga mig. Blir ju hungrig ju... ;)

Cicki sa...

Kesu: Ursäkta men nu måste jag fråga om vad du menar med denna mening?

"Usch och fy för alla bloggare med adhd och damp och stort uppmärksamhetsbehov som dessutom är elaka."

Anser du att folk med Damp och Adhd är elakare än andra människor eftersom du skiljer ut dem här? Du skriver att du trivs på Christinas blogg för att det är en sån fin stämning här. Jag tycker också att Christina har en fin stämning, men jag blev mycket besviken på dig nu. Det var ett rejält klavertramp från din sida.

Jag har själv en son med Damp och snällare person får man leta efter. Tyvärr har han svår dyslexi så han bloggar inte. Om han gjorde det så skulle det vara en riktig snäll-blogg. Jag har även i många år arbetat med denna barngrupp och finare barn får man leta efter. De är omtänksamma och mer lyhörda än vad många människor förstår. Är det något fel att ha ett uppmärksamhetsbehov? Det har vi väl alla i mer eller mindre omfattning. Jag har själv ett rätt stor uppmärksamhetsbehov, men jag tror inte det gör mig till en elakare människa för det.

Jag vill gärna få en förklaring av dig. För att inte störa Christinas fina stämning så föreslår jag att du mailar mig på

cickidesign@gmail.com

Kesu sa...

Cicki: Jag har mejlat dig, men jag vill gärna att övriga läsare av Christinas blogg ska kunna läsa min ursäkt. Därför lägger jag in den här.

Det var slarvigt av mig att uttrycka mig på det viset. Nej, jag menar inte att personer med damp och adhd är elaka. Vad jag försökte säga, men misslyckades, var att impulsiva personer som dessutom söker extremt mycket uppmärksamhet, på de mest märkliga sätt, är besvärliga. Naturligtvis gör inte personer med adhd och damp det.

Alla behöver vi, som du säger, uppmärksamhet. Men den som söker den till varje pris, t ex genom att vara elak mot andra personer, anser jag inte har ett sunt uppmärksamhetsbehov. Det här gäller långt ifrån bara vissa bloggare, men nu var det dem jag riktade mig mot i det här sammanhanget.

Jag har liten erfarenhet av de här bokstavssjukdomarna, som du märker, har bara en i närheten med adhd – och han kan vara besvärlig för sin omgivning när han sätter den sidan till. Inte elak, men det blir rätt mycket jox och frågetecken som måste rätas ut.

Därmed på intet vis sagt att min ringa erfarenhet tjänar som en referensram. I min iver att illustrera ett fenomen som jag tycker illa om, nämligen elaka bloggare som inte har något egentligt att komma med, tog jag i för mycket. Men det var naturligtvis inte min avsikt att såra någon av Christinas läsare. Jag ber om ursäkt och hoppas att du och din son inte känner er kränkta.

Cicki sa...

Kesu: Jag har ännu inte fått ditt mail men hoppas att det ramlar in under dagen. Jag är helt övertyga om att du skrivit när du säger det så det är väl något i luften som strular. Jag svarar också dig här av samma anledning som du så alla kan se att det inte råder någon illvilja från min sida.

Självklart godtar jag din ursäkt. Jag blev förvånad över ditt ordval eftersom jag tidigare uppfattat dig som en klok kvinna. Det var inte så mycket för egen del som jag ilsknade till utan det var mer för den stora gruppen med barn och ungdomar som ständigt får stå i skottgluggen och är missförstådda. Jag vet att många är struliga och tar mycket uppmärksamhet. För det mesta handlar det om att de blir så missförstådda. Deras strulighet är ofta ett rop på hjälp att någon ska förstå hur jobbigt de har det. De är nästan jämt sämst i allting och får även höra det från kompisar, lärare och andra personer i omgivningen. Upptäcker man då att man får uppmärksamhet om man strular och bråkar så ligger det nära till hands att detta fortsätter. Kan man inte bli bäst på t ex skolarbete så kan man ju alltid bli bäst på att vara sämst. Då visar man i alla fall att man faktiskt finns till.

När man möter dessa barn på rätt sätt så är de helt underbara. Så jag tar mig friheten att å deras vägnar godta din ursäkt och kommer att som svar på ditt mail förklara lite mer om vad själva funktionshindret innebär. För det är ett funktionshinder likaväl som CP, ryggmärgsbråck och muskelsjukdomar. Adhd och Damp är något man har, INTE något man ÄR

Kesu sa...

Cicki: Jag är förkrossad över att mejlet inte nått dig än. Ville att du skulle läsa det innan jag la ut det på bloggen. Vet att Christinas mejl också strulade - vi har haft en konversation om det. Varför vet vi inte.

Nu har jag mejlat om det - för säkerhets skull. Bara så du vet.

ullrika sa...

jag tänker inte ens läsa det här inlägget förrän jag ätit lunch... återkommar!

Cicki sa...

För att klargöra för alla andra så har Kesu och jag rett ut alla missförstånd mellan soo och allt är bara bra igen.

Cicki sa...

Det skulle naturligtvis vis stå OSS och ingenting annat. Så är det när man trycker på send-knappen utan att läsa igenom vad man skrivit.